fredag 11 maj 2018

Sparkvot och ekonomisk frihet

Begreppen förmögen och rik är lite oklara men förmögenhetsskatten, som togs bort 2007, började tas ut vid 1,5 miljoner kronor i totala tillgångar. De flesta sparare skulle nog mena att man inte är förmögen eller rik vid den summan, men att man är en bra bit på väg. Begreppet ekonomiskt fri är lite tydligare då det verkar betyda att man inte behöver arbeta för att behålla den levnadsstandard som man har. Att förmögenhet och stora inkomster ofta blandas ihop är ju ingen nyhet, men det är lika fullt irriterande när journalister inte kan hålla isär begreppen.

Sydsvenskan blandar ihop begreppen förmögenhet och lön, eller har Adele mest i båda kategorierna?

Hur fel det är att blanda ihop inkomst och tillgångar illustreras väl av Adels kollega Amy Winehouse som enligt dokumentären Amy brände oerhörda summor på knark och hotell samtidigt som hon hade oerhört höga inkomster. Trots att inkomsterna var skyhög så blev inte Amy rik under sin livstid. Efterlevande var t.o.m. tvungna att ta lån för att betala hennes skulder och rida ut problemen. I och med att Amys utgifter avstannade när hon dog, medan intäkterna fortsatte så kan man anta att dödsboet blev rikt.

Så det borde vara tydligt att höga inkomster inte räcker för att bygga en förmögenhet eller bli ekonomiskt fri. Många vill bli ekonomiskt fria, så att dom kan ha en viss levnadsstandard, utan att behöva arbeta. Hur mycket pengar som krävs för att uppnå denna nivå av ekonomisk frihet kan man både grubbla och gräla över. Själv tänker jag att när 4% genomsnittlig utdelning från aktier täcker alla utgifter så är man nära ekonomisk frihet och när man har ytterligare 50% i tillgångar så är man ekonomiskt helt fri. Marginal behövs för att ge känslan av frihet. Och om man fortsätter jobbar så är det inte för att finansiera sina utgifter. Vilken summa man behöver varje månad är inte det primära. Primärt är istället vilken levnadsstandard som man behöver för att vara nöjd, och hur stor del av inkomsterna som behövs för att täcka utgifterna för den standarden.

Dom som vill spara ihop en tillräcklig summa för att klara sig på utdelningarna brukar ofta beräkna sin sparkvot. Och att uppnå eller hålla en viss sparkvot kan bli ett stort mål. Så länge som man är ärlig mot sig själv i hur man beräknar sin sparkvot så kan den bli mer än ett mål. Sparkvoten kan nämligen visa hur lång tid det tar att bli ekonomiskt fri. Då sparkvoten visar hur mycket av inkomsterna som man sparar så visar den indirekt även hur mycket man bränner. Förutsatt att man har samma inkomster och utgifter över tid så kan därför sparkvoten visa hur många år det tar att nå sin målsumma.

Relationen mellan sparkvot och tid till ekonomisk frihet med oförändrade utgifter. I modellen har man 150% av summan som krävs för att leva på 4% utdelningar. Besparingarna har beräknats växa 8% årligen.

I grafen (som är plottad med värden för varje 5% i sparkvot) kan man se att relationen mellan sparkvot och tid till ekonomiskt oberoende är ganska linjär om man har 25% eller mer i sparkvot. Om man sparar 30% av inkomsten och har 8% total tillväxt årligen så är man med min definition ekonomiskt fri efter 30 år. Sparar man istället 50% så tar det 20 år. Och om man är en bad-ass och sparar 72% av inkomsterna så tar det bara 10 år att bli ekonomiskt fri.

Men man får inte glömma att den friheten är beräknad på den levnadsstandard man hade under sparperioden. Så om man ätit skulor och tjuvat toapapper från biblioteket under sparperioden så får man fortsätta med det när man är ekonomiskt fri. Och om man får några barn mitt i resan så faller kalkylen pladask. Jag har valt att räkna på 50% större tillgångar än vad som egentligen krävs för att leva på 4% utdelningar. Anledningen är att goda marginaler är viktigt om man ska känna sig helt fri och obekymrad. Och om världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris så som The Great Depression på 30-talet så ska man inte behöva stå i kö för att få mat gratis. Man ska snarare kunna vara den som är mätt och trygg och organiserar matutdelningen.

Kö för att få gratis bröd 1931 på Manhattan.

Jag har inte räknat noga på min sparkvot men jag tror att den legat kring 40% de senaste åren. Sparandet har pågått några år och jag gissar att det tar ytterligare cirka 15-20 år innan jag uppnått min konservativa nivå av ekonomisk frihet (11,1 miljoner kr). Antagligen så kommer jag fortsätta att jobba även efter att jag blivit ekonomiskt fri, men kanske deltid istället för heltid.

MVH /GI

tisdag 8 maj 2018

Ett nytt innehav och fyllt på i andra



Även om börserna gått upp i många år och många bedömare ser en större korrigering i kristallkulan så är det ganska många fina amerikanska bolag som är billiga nu. Och när det är billigt så ska man ju handla. Därför har jag tagit in ett nytt bolag: Kimberly-Clark (KMB).

Kimberly-Clark är USAs motsvarighet till Essity, med en mångfald av olika pappersprodukter som ger stabila intäkter. Behoven av snytpapper, blöjor och torkpapper är ju ganska stabilt över konjunkturcyklerna. Som kvitto på fantastiskt stabil intjäningsförmåga så har utdelningarna höjts årligen sedan 1973. Börskursen har historiskt utvecklats ungefär som Dow Jones, förutom senaste 1-2 åren då KMB tappat kurs. Som följd har direktavkastningen stigit och är nu cirka 3,8%, den högsta på 6 år. Jag tror detta är ett fint tillfälle att gå in i denna defensiva och stabila utdelare. Även om västvärlden knappt kan förbruka mer servetter så har KMB internationell närvaro och ökat välstånd i U-länder ger sannolikt ökad försäljning av blöjor mm.

Köper 15 KMB för cirka 13 600 kr.

Ökar även min P2P-investering på Mintos med 250 Euro. Valutakurserna talar egentligen för att undvika att köpa Euro just nu, men jag kan inte bedöma hur länge kronan kommer vara svag och via Mintos så får pengarna fin och stabil tillväxt med cirka 11-12% per år, och med välfungerande autoinvestfunktion så sätt alla pengar i arbete. Om allt fungerar bra så kan Mintos sakta få bli flera procent av min portfölj, och på lång sikt så brukar man ju säga att valutasvängningar jämnar ut sig. En större fråga är hur jag ska redovisa intjänad ränta vid nästa deklaration. Om det inte rapporteras automatiskt så är det ju lockande att strunta i att deklarera denna ränteintäkt. Även om risken att bli upptäckt är liten så vill jag ogärna bli uthängd i media och klassad som osolidarisk skattesmitare. Därför så måste jag nog lista ut hur jag ska räkna på växelkurserna. Ränteintäkter i Euro har jag varje vecka, men att hålla reda på hur växelkurserna ändrats varje vecka är knappt värt mödan. Kanske kan jag hitta info om den årliga genomsnittliga växelkursen, för det vore ju onekligen det lättaste sättet att undvika skampålen.

Investerat i P2P-lån via Mintos, för 250 Euro.

Efter att jag upptäckt att Bakkafrost inte är ett norskt bolag, utan färöiskt med 35% källskatt, så sålde jag mina 19 aktier för cirka 10 000 kr och lade pengarna på Marine Harvest istället. Behåller exponeringen mot lax och NOK och får lite bättre direktavkastning samt utdelning x4.

Köper 50 Marine Harvest för cirka 10 000 kr.

En fördel med att ha många innehav kan ju vara att man inte upptäcker småsaker som hade gett onödig oro. En nackdel är å andra sidan att man kanske inte upptäcker sådant som man borde. Förra året noterade jag att Yara sänkte utdelningen ganska ordentligt och tänkte att jag skulle hålla koll på utvecklingen. Tyvärr glömde jag bort detta och ett år senare så noterar jag nu att Yara gör ytterligare en kraftig sänkning av utdelningen. En snabb koll i årsredovisningen ger mig ingen bra förklaring till problemen. Även om det kanske handlar om cyklisk efterfrågan på konstgödsel så hade jag önskat att bolagets intäkter var så pass stabila, och utdelningsandelen så pass låg, att man kunde undvika stora utdelningssänkningar två år i rad. Alternativet till att behålla Yara är tilltalande nu när så många bra utdelningsbolag är billiga. Säljer därför mina 30 Yara för cirka 11 000 kr. Köper PepsiCo för pengarna. PEP har precis som KMB höjt utdelningarna årligen i 45 år, och det känns tryggare än att behålla Yara.

Köper 14 PepsiCo (PEP) för cirka 12 000 kr.

MVH /GI

torsdag 3 maj 2018

Utdelningar i april och 35% källskatt

Under april så har mina innehav gett 5284 kr i bruttoutdelning och 4768 kr netto efter källskatt och ev andra avgifter. April 2017 så fick jag 2886 kr netto så ökningen till 2018 är en  hela 65%.

En trist upptäckt denna månad var att det "norska" laxbolaget Bakkafrost (BAKKA) inte är registrerat i Norge utan på Färöarna och att man som aktieägare därför betalar 35% i källskatt! Trodde först att detta var ett misstag från Nordnet, men jag ser att det även drogs 35% förra året, och Nordnets support meddelar att 35% stämmer. Visserligen så ska jag få tillbaka dessa pengar efter 2-3 år, men det känns ändå surt att mer än en tredjedel av utdelningen ska dras i skatt. Tydligen så har Färöarna en så pass självständig ekonomi att man kunnat välja att inte vara med på olika ekonomiska avtal mellan nordiska länder. Annars hade jag i första hand gissat att Färöarna hade samma regler som Danmark, men icke sa Nicke.

Mina innehav i laxbolag ser jag som en "laxfond" och jag har egentligen inga starka skäl för att ha just BAKKA i denna fond. Och 35% källskatt på BAKKA är tillräckligt irriterande för att jag ska sälja och lägga pengarna på något annat bolag som är registrerat i Norge på riktigt. Mitt innehav i BAKKA är litet, men 35% i källskatt är trots det svårsmält.

Men jag ska inte deppa, utan glädja mig åt att bokföra härliga utdelningar:

MVH/ GI


onsdag 25 april 2018

Nya köp och sälj



Köpt 40 General Mills (GIS) för 14 800 kr.
Hade egentligen inte pengar till detta, så jag ökade belåningen lite. Utdelningar i april och i maj tar hand om en del av den ökade skulden.
GIS är ett klassiskt konsumentproduktföretag i USA, som betalat utdelningar oavbrutet i mer än 100 år, höjt årligen de senaste 14 åren och har inte sänkt på cirka 25 år. I Sverige mest känt för märkena Cheerios, Yoplait och Haagen-Dazs, men de flesta av GIS märken ser man aldrig i Sverige. GIS är tungt viktade mot USA och Kanada med cirka tre fjärdedelar av försäljningen i Nordamerika.

GIS har länge varit ett bra företag för investerare, men de senaste åren har försäljningstillväxten minskat eller avstannat. Tidigare i GIS historia så har man gjort uppköp där man tagit in växande märken och finansierat köpet genom att sälja mindre viktiga märken ur portföljen. Senaste halvåret har GIS köpt en populär hundmatstillverkare för att återfå tillväxt, men många bedömer att köpet var på tok för dyrt, och ser det som ett kvitto på en dålig ledning. I samma veva har stabila utdelare utan stor tillväxt blivit impopulära pga förväntade räntehöjningar.

Summa summarum så har GIS tappat kurs och handlas nu till högsta direktavkastning (4,5%) på åtminstone 30 år. Det väljer jag att betrakta som ett fint tillfälle att initiera en post, för även om GIS fortsätter att ha svag tillväxt så kommer företaget inte gå under i första taget och utdelningarna är sannolikt trygga. De flesta produkterna i portföljen klassas som "consumer staples" vilket är defensivt och bra om det skulle komma sämre tider. Utdelningsandelen ligger på cirka 50% och de senaste åren så har man även gjort återköp av aktier.

Har även ökat i Bibb Instruments (BIBB); 400 aktier för 3 400 kr. Ett litet svenskt medicinteknikbolag som jag tror på.

Har även ökat i Starbucks (SBUX); 14 aktier för 6 900 kr.
SBUX växte starkt under många år men vissa befarar att tillväxten är över då USA är fyllt av SBUX-caféer. Hoppet står till expansion i andra länder, ffa folkrika asiatiska länder där man traditionellt föredragit te framför kaffe. På hemmaplan har man även börjat sälja kaffebönor i de vanliga hyllorna i livsmedelsbutiker. Sammantaget tycker jag att det finns stor potential för fortsatt tillväxt, för jag tror att övriga världen kan älska Starbucks på samma sätt som amerikanerna gör.

Har även sålt kanadensarna Genworth MI och Boston Pizza samt Intrum Justitia då jag är rädd att tillväxten kan bli svag framöver. Genworth köpte jag i en dipp för 1-2 år sedan och är nöjd med att ha fått en bra procentuell uppgång. Boston Pizza köpte jag för några år sedan men har sakta blivit besviken på fryst utdelning och är nu rädd att tillväxten är över. Intrum verkar ha bekymmer och jag vill hellre lägga mina pengar på något som stavar antingen tillväxt eller stabilitet. Säljer i samma veva även ICA bara pga av att det är ett litet innehav som jag inte prioriterar.

För pengarna från dessa 4 försäljningar (cirka 55 000 kr) har jag:

Köpt emerging markets ETFen VFEM (Vanguard FTSE Emerging Markets UCITS ETF) för 30 000 kr. Täcker 2 200 företag i emerging markets, varav cirka 50% i Asien. Delar ut kvartalsvis med direktavkastning 2.17% och årlig avgift 0.25%. Ger mig välbehövlig exponering mot emerging markets.

Ökat i Realty Income (O) med 10 000 kr. O är sedan tidigare mitt största innehav på cirka 3%, och det får gärna öka. O har som många andra REITs tappat i kursutveckling när räntorna förväntas stiga, men har en större stabilitet och bredd än många andra. Årlig utdelningstillväxt har legat kring 5% de senaste 10 åren, och jag tror att det kommer fortsätta i samma stil. Direktavkastning är idag cirka 5.3%.

Ökat i Disney (DIS) med 5 000 kr. DIS är ett otroligt starkt varumärke och äger andra superstarka varumärken så som Marvel och Star Wars. Utdelningen är blott 1.6% men har vuxit starkt de senaste 10 åren. Med ökande välstånd i världen så bör barnunderhållning (och intäkter) kunna fortsätta att öka i många år.

Ökat i Apple (AAPL) med 5 000 kr. Fantastisk historik och enorm kassa som jag hoppas att man gör något tillväxtskapande av. Låg direktavkastning på cirka 1,5% men bra tillväxt och även kraftiga återköp av aktier.

MVH /GI

tisdag 10 april 2018

Investera stor skatteåterbäring



Under 2017 så hade jag rätt höga inkomster i början av året och riktigt låga i slutet. Ingen jämkning gjorde att jag härom veckan fick 78 000 kr i retur från staten. Även om det  det hade varit bättre om jag haft pengarna det senaste året så blir jag ju glad över att plötsligt ha en schysst summa att investera. 8 000 kr behövdes till min lilla buffert som blivit allt för liten, men resten, 70 000 har investerats. För mig är 70 000 kr ganska mycket att investera vid ett tillfälle, men att smyga in pengarna på marknaden hade jag nog bara gjort om det var en mycket större andel av min portfölj. Nu är det cirka 6% av portföljen som ska investeras, och det kan man göra på ett bräde anser jag.

Det egentliga problemet är ett annat: Hur ska jag placera 6% av portföljen?

Jag har insett att jag verkligen vill ha en separat KF med en bukett billiga indexnära ETFer och fonder, för att kunna jämföra min övriga portföljs utveckling mot något (benchmark). Att mäta min multinationella portfölj mot t.ex. OMX30 är ju inte så informativt om man undrar hur jag presterat. Det smarta med att ha ett separat konto med en fondmix har jag inte kommit på själv, utan blivit inspirerad av Z2036. Jag har dock använt en annan fondmix, då mitt alternativ till aktier är de billigaste ETFerna, inte aktivt förvaltade fonder.

Har valt att lägga 10 000 kr på denna multifond och att hålla avgifterna så låga som möjligt. Är ganska nöjd med att ha lyckats få under 0,10% i årlig avgift utan att ge avkall på geografisk spridning över hela världen inklusive en god portion emerging markets. Direktavkastningen är låg (1,26%), men täcker i alla fall kostnaderna för kapitalförsäkringen. Den observante ser att jag till denna fond har gjort några utländska inköp som är ganska små, vilket ger procentuellt dåliga courtagekostnader. Detta står jag ut med denna gång, då jag gärna vill ha min jämförelsefond, men inte vill lägga mer än 10 000 kr på den. Senare så ska jag ska beräkna hur min multifond och min övriga portfölj ska jämföras rättvist. Om jag över tid underpresterar mot denna multifond så indikerar det att jag kanske måste öka i ETFer och fonder och minska i aktier. Eller bli bättre på att välja och välja bort aktier.




För övriga 60 000 lutade jag initialt åt att låta breda indexnära ETFer dominera, men flera olika aktiebolag var allt för lockande. Valde att öppna mitt nya Nordeakonto (kapitalförsäkring) storstilat genom att köpa fyra nya bolag inom områden där jag tidigare har en kraftig undervikt: tobak, frakt och IT, samt fylla på ett tidigare innehav inom snacks, juice och läsk.

Min portfölj har inte de klassiska etiska riktlinjerna, utan enbart mina egna riktlinjer. Förutom min önskan om diversifiering och begriplighet så vill jag gärna gilla produkterna/tjänsterna som företagen tillhandahåller. Den aspekten fick mig att sälja mitt innehav i Kopparbergs sommaren 2017, efter att jag smakat en burk starkcider. Kanske dumt att reagera på det sättet, men jag fick en så stark avsmak för deras cider att jag inte längre ville äga företaget. Snustillverkare så som Swedish Match är å andra sidan etiskt oproblematiska enligt mig, och tillverkar fina tobaksprodukter som genom att konkurrera med cigaretter bidrar till god folkhälsa i Sverige. Investeringar i cigaretter har jag däremot undvikit tidigare, ffa pga att cigaretter är jättedåligt för hälsan men till viss del även pga sakta sjunkande efterfrågan. Ett tobaksföretag som även har andra ben att stå skulle jag kunna gilla ffa då de andra benen stärks samtidigt som cigarettbenet försvagas. De "smutsiga" intäkterna används på så sätt till att öka de "rena" intäkterna. På sikt så fasas de mest hälsovådliga produkterna ut, till förmån för bättre produkter. Och jag tror inte att användandet av nikotin kommer försvinna, lika lite som användandet av alkohol.

Altria (MO).
Initierar en post med 24 aktier för 13 000 kr. MO dominerar den stagnerande ciggmarknaden i USA med Marlboro, men är även starka på växande områden; snusliknande tobak (Copenhagen och Skoal), uppvärmd tobak (som avger nikotin och smak men inte så mycket av de värsta komponenterna i rök) och vejp (vape/vaporisation, förångning av vätska med nikotin och smaker). MO äger även en vinproducent och 10% av den enorma ölproducenten Anheuser-Busch Inbev (Budweiser, Corona, Stella Artois mfl). Vejp, upphettad tobak och snus växer cirka 10% per år medan cigaretter och cigarrer är ganska stillastående. MO bör ha ok långsiktiga framtidsutsikter ffa pga vejp, snus, upphettad tobak, vin och öl. Nu direktavkastning 4,5% vilket är mycket bra för MO, och utdelningstillväxt 8% per år. Bra Payout Ratio på 48%.

British American Tobacco PLC (BTI).
Initierar en post med 25 aktier för 12 700 kr. Världsledande inom vejp men även stora inom uppvärmd tobak och cigaretter. Intäkterna från vejp och uppvärmd tobak växer medan intäkterna från cigaretter sakta minskar. BTI anses vara mer känsligt för ett eventuellt mentolförbud på cigaretter, än andra producenter, men den eventuella känsligheten kan nog vägas upp av att vara störst på vejp. Har inte sett något om eventuella förbud mot smaker på vätskan som vejpas och har svårt att se det gå igenom då vejp inte innehåller tobak. Även nikotintuggummin med mintsmak borde drabbas i så fall, och det vill nog ingen. BTI tappat kurs efter nyår och har nu ovanligt hög direktavkastning, på 4,71%. Utdelningstillväxten har varit 8,9% per år senaste 5 åren och Payout Ratio är låg.
En oväntad detalj är att  PLC-varianten av aktien, listad i USA, inte verkar finnas hos Nordea (fastän andra PLC-er finns i listorna). Jag köpte därför för första gången aktier direkt på Londonbörsen. Courtaget på Nordea var 11 kr vilket är cirka en tredjedel av min normalnivå 0,25%, och kan jämföras med 200-250 kr hos Avanza och Nordnet.

Skulle gärna komplettera tobaksbolagen ovan med Swedish Match för att på så sätt täcka in hela fältet av tobak och nikotin. Tyvärr så upplever jag att SWMA är lite dyra just nu, och därför så avvaktar jag. Ska dock hålla ögonen på SWMA framöver.

PepsiCo (PEP).
Ökar tidigare innehav med 8 aktier för 7 300 kr. PEP beskrivs ibland som en konkurrent till CocaCola, men är oerhört mycket bredare. Man står bakom bland annat Tropicana juice, Quaker oatmeal (havregryn och snack bars med havregryn), 7up, Mountain Dew och Pepsi samt är Nordamerikas största chipsproducent. Tillväxten är god och just nu är direktavkastningen högre än vanligt (2,9%). Utdelningstillväxten har varit 8,7% årligen senaste 5 åren. Man köper också tillbaka aktier med i snitt 1,5% årligen de senaste 3 åren. Den enda siffra jag ser som sticker i ögonen är att utdelningsandelen är lite väl hög, kring 90%. Jag väljer att inte gå i taket över denna siffra då allt annat ser så bra ut. Mixen av snaskiga onyttigheter och nyttigare alternativ (juice och havregryn) bör även kunna minska eventuell känslighet för ändrade konsumentbeteenden. Jag har PEP sedan tidigare och det känns mycket bra att öka nu.

United Parcel Service Inc (UPS).
Initierar en post med 20 aktier för 17 800 kr. Fraktjätte som vuxit starkt de senaste åren, och investerat i fortsatt expansion. En klar vinnare vid ökad e-handel men har tappat rejält i kurs efter att Amazon sagt att man ska börja med egen frakt. UPS har nu därför den högsta direktavkastningen på åratal (3,48%). Utdelningstillväxten har varit 7,9% per år de senaste 5 åren och PEG-ratio är under 1. Payout Ratio är 59%. UPS verkar vara i mycket god form och jag väljer att se kursfallet efter Amazons utspel som ett perfekt tillfälle att initiera en post.
Det finns ett roligt skämt om hur många tänker kring Amazons framfart: Om Amazon inte är i ditt företags sektor så bör du lägga ner. Och om Amazon är i ditt företags sektor sektor så bör du lägga ner. Skämtet visar ett orimligt förhållningssätt, såvida man inte tror att Amazon kommer att ta över varje nisch av företagsamhet på jorden.

Alphabet C (GOOG).
Initierar en post med 1 aktie för 8 600 kr. Informationsteknologi är ett område där jag länge varit underviktad pga höga värderingar. Med risk för ett olönsamt FOMO-beteende så har jag tittat lite på sektorn och blivit sugen på att ha en del av Google. Det enda jag saknar är utdelningar, i övrigt är allt otroligt med detta företag som totalt dominerar sökmotorfältet och streamad video. Google anses även vara ett av de bäst positionerade företagen för den förväntade AI-explosionen och de är kanske även med i rejset för självkörande fordon. Jag hoppas på utdelningar någon gång i framtiden (kassan är enorm) men storägarna/ledningen verkar inte gilla den tanken. Om 5-10 år kanske det lossnar. Jag vågar inte gå in tungt i detta företag, men kan tänka mig att sakta öka så att det till sist utgör några procent av portföljen.


Inköpen skedde cirka en vecka efter att jag kollade upp aktuella siffror. Självklart så kom det en rejäl börsuppgång på flera procent dagen efter mitt beslut, men innan jag handlat, så företagens direktavkastning har försämrats lite jämfört med mina siffror. 



För att fira feta investeringar och stabilitet så lyssnar jag på "Whole lotta Rosie" med AC/DC. Bon Scott i högform.





MVH /GI

söndag 1 april 2018

Utdelningar mars



Vårfloden har börjat och jag har fått 5729 kr i nettoutdelningar under mars, vilket är en ökning med 59% från mars 2017 som gav 3606 kr. Men jämförelsen är inte helt rättvis då en hel del av utdelningarna kommer i skarven mellan mars och april, och i år så kom mycket redan i mars. Att se en tydlig ökning är ju ändå roligt, och helt förväntat i början av investerarkarriären. Senare så kommer en allt större del av ökningen bero på utdelningsökningar, men nu är det sparandet som påverkar utvecklingen mest.




fredag 23 mars 2018

Småhandlat

Har gjort några småköp i svenska och danska aktier. Även småköp är relevanta att redovisa då dom kan visa hur man agerar när man handlar på instinkt. Om cirka en vecka ska jag få min fetaste skatteåterbäring någonsin, och där har jag å andra sidan grubblat och läst en hel del innan jag utmejslat en placeringsplan för 78 000 kr. Mer om detta senare...

Fått några hundra i utdelning från Axfood som jag väljer att placera i Hemfosa. Har en hygglig andel Axfood medan Hemfosa är mindre och har gått bra senaste året. Vill gärna öka i vinnare och inte bara i de som av någon anledning tappat i kurs.

Köper 7 Hemfosa för cirka 700 kr.

Fått några hundra i utdelning från Tryg och väljer att återinvestera och öka lite därtill. Danska kronan kan verka dyr på knappt 1,4 och den har ju stigit de senaste 3 åren. Sett över en längre tidsperiod så är dock inte 1,4 extremt, och jag tänker mig att 1,5 är min gräns för att handla danska aktier (förutsatt att inget speciellt hänt som motiverar dyrare dkk). Och för mig känns det bättre att bortse från ev. makroaspekter och hel enkelt köpa de bolag som verkar ok. Danska aktier har jag bara hos Nordnet då de verkar vara den enda banken som fixar tillbaka den danska källskatten åt mig.

Köper 10 Tryg för cirka 1400 dkk.

På temat Danmark så väljer jag även att öka lite på ett av mina nyaste innehav, danska investmentbolaget Schouw.

Köper 2 Schouw för cirka 1200 dkk.

Handelsbanken går x-datum och sjunker orimligt mycket. På lång sikt så tror jag att traditionella banker kommer få allt mer konkurrens från fintech-bolag inom både inlåning, utlåning och placeringar, men jag tror samtidigt att SHB kan parera för hyggligt detta och fortsätta att vara bra att äga. Mobilappen Swich är ju utveckad av svenska banker vilket visar att gammelbankerna kan ge fintech-bolagen motstånd och fortsätta att vara relevanta för kunderna. Jag vill definitivt inte avveckla mina banker.

Köper 14 SHB för cirka 1400 kr.

MVH /GI

Sparkvot och ekonomisk frihet

Begreppen förmögen och rik är lite oklara men förmögenhetsskatten, som togs bort 2007, började tas ut vid 1,5 miljoner kronor i totala tillg...