torsdag 22 februari 2018

Inköp nya bolag


Har i svallvågorna efter februaris börsnedgångar känt mig lockad att köpa mer REITs (som redan var nedtryckta) men jag tror att de kommer fortsätta att vara billiga under våren, varför jag fokuserar annorlunda i februari.
Har initierat små poster i tre nya bolag. Inga klassiska utdelningsföretag, utan istället fokus på tillväxt. Även fyllt på i ett litet innehav som får klassas som förhoppningsbolag.

4 Visa för 3800 kr
3 Mastercard för 4100 kr

Ganska högt värderade och mycket låg direktavkastning, men bör ha bra tillväxt på både kort och lång sikt. Kontantanvändning minskar snabbt i västvärlden, e-handel ökar och i U-länderna växer medelklassen. Utdelningarna har växt med med cirka 20% varje år. Jag tror att både V och MA är den typen av företag som man aldrig köper om man envisas att bara köpa billiga bolag. Min ambition är att sakta öka, så att V och MA utgör vardera 1% av portföljen. Dessa två innehav är en del i min strävan att inte enbart köpa bolag som har hög utdelning idag, utan också köpa de som kan antas ha bra utdelningstillväxt framöver.

3 Schouw & Co för cirka 2500 kr

Danskt investmentbolag med ffa helägda dotterbolag. Låg utdelningsandel och direktavkastning (1,9%) men med stark tillväxt. Cirka 50% av intäkter kommer från försäljning av fiskmat (ffa till laxodlingar). Min ambition är att SCHO på sikt ska kunna utgöra 1-2% av portföljen. Aktieingenjören har skrivit ett bra inlägg om företaget.

57 Climeon för 3000 kr

Ett svenskt förhoppningsbolag där jag sedan tidigare har en minimal post. De har en banbrytande teknologi att omvandla spillvärme till elektricitet. Smart och miljövänligt. Har än så länge ffa levererat sin apparat till rederier, som ju har spillvärme från motorerna samt behov av elektricitet. Jag hoppas att Climeon kan leverera och växa sig starka, men måste erkänna att det är ett mycket ungt och obeprövat bolag.

Fortsätter även med automatiska courtagefria månadsinköp i ETFer och Nordnets Superfonder för cirka 4800 kr per månad.

/GI


onsdag 7 februari 2018

Känslan av belåning i börsnedgång



Att fokusera på utdelningar har som bekant flera fördelar. När man får en börsnedgång efter flera år av uppgång, så är det nog lättare att tänka klart om man gillar utdelningarnas storlek snarare än portföljens storlek. Efter att i åratal kartlagt sina utdelningar snarare än portföljvärdet så kanske små börsras känns mindre dramatiska.

För egen del så har jag cirka 10% belåning på min portfölj. Belåningen är hos Nordnet och räntan är bara 1%, och jag har en väldigt god marginal till belåningsnivån som ger ökad ränta. Trots god marginal så har jag de senaste dagarna inte kunnat låta bli att fundera kring hur portföljen och humöret kommer utvecklas om den senaste börsnedgången är början på en mer långvarig börsnedgång.

Att det är psykiskt påfrestande med belåning i samband med börsnedgång har många vittnat om och därför har jag haft en lista med innehav som jag ska sälja "vid behov". Där fanns en preff-ETF, SIR Royalty Income Fund och Chatham Lodging trust. Börsvärdet på dessa 3 innehav motsvarade cirka 25% av min belåning.

Preff-ETFen gjorde jag mig av med i slutet på december när jag förtvivlat gärna ville köpa mer andelar i fina ETFer innan möjligheten till nya inköp försvann vid årsskiftet. Pengarna användes därmed inte till att minska belåningen.

På sistone har nedgången i REITs gjort mig allt mer sugen på att öka i Realty Income och HCP. Nedgången de senaste dagarna fick mig att skrida till verket. Om nedgången är början på en längre nedgång så är det bäst att ha innehav som man verkligen tror på. Och om det bara är ett litet hack i kurvan så skadar det inte att göra sig av med något man ogillar, till förmån för något man gillar. Chatham Lodging och SIR Royalty har båda en hög månatlig utdelning men nästan ingen utdelningstillväxt vilket är anledningen till att de var på potentiella sälj-listan. Det kändes väldigt bra när jag idag sålde dessa 2 innehav och ökade i Realty Income och HCP för pengarna. Jag hoppas att det inte bara var allmän köp-och-sälj-glädje, utan att känslan på något sätt korrelerar med beslutets vettighet.

Det har uppenbarligen varit svårt för mig att minska belåningen genom att sälja innehav. Det har har vid upprepade tillfällen känts helt rätt att sälja för att kunna öka i ett annat innehav. Och nu i nedgång så önskar jag att jag hade utrymme att öka. Men det utrymmet är redan utnyttjat.

Det är kanske rimligt att vara förberedd på en 50%-ig börsnedgång. Men belåningsvärdet på olika aktier och fonder kan sjunka samtidigt som kursen sjunker och därför är det svårt att räkna ut hur mycket nedgång en belånad portfölj tål. Börsnedgång 2,5% om dagen de senaste dagarna har gjort mig lite avundsjuk på de som har en krigskassa snarare än belåning, men jag är samtidigt väldigt glad för de utdelningar och den värdetillväxt som jag redan fått, med lånade pengar.

Att byta strategi titt som tätt är sannolikt dåligt. Jag ska därför satsa på att behålla min procentuella belåningsnivå även i nedgång, genom att göra insättningar (inte sälja). Jag har i nuläget inte inkomster till att parera snabba nedgångar fullt ut, men det är ändå rimligt att försöka.

På längre sikt så ska jag formulera en strategi för hur min belåning ska utvecklas när portföljen växer. Spontant så tror jag att den procentuella belåningen måste minska men totalsumman belåning kan kvarstå, när portföljen växer. Idag tror jag att jag kan hantera en svart svan men det blir svårare om belåningen motsvarar en miljon istället för ett hundra tusen.

MVH /GI

onsdag 31 januari 2018

Månadens utdelningar och inköp



Under januari har jag fått 21 utdelningar och även räntor från 2 håll, som adderat upp till 2443 efter skatter. Nöjd med att få tydligt över 2000 kr, vilket är ett mål för varje månad under 2018. Utdelningen från Canadian Imperial Bank trodde jag skulle landa på kontot i början av februari så nu kanske jag inte klarar 2000 kr i februari istället.

Utdelningar januari 2018:

 
       
  (LIT) Global X Lithium and Battery tech 352  
  Disney 191  
  National Grid PLC (NGG) 175  
  Bank of Nova Scotia (BNS) 212  
  Brookfield Renewable Partners (BEP.UN) 184  
  Cisco Systems 131  
  CyrusOne (CONE) 74  
  Crown Castle (CCI) 34  
  GSK PLC 183  
  Hemfosa 185  
  Iron Mountain (IRM) 120  
  (IUSA) iShares S&P 500 UCITS ETF USD 22  
  (IUSZ / ISF) iShares Core FTSE 100 UCITS ETF GBP (Dist) 118  
  Pepsico 60  
  Canadian Imperial Bank...  (CM) 175  
  A&W Revenue Royalties Income Fund (AW.UN) 46  
  Boston Pizza (BPF) 93  
  SIR Royalty Income Fund (SRV) 52  
  Northwest Healthcare  (NWH.UN) 95  
  Chatham Lodging Trust (CLDT) 46  
  Realty Income (O) 96  
       
  Lendify (ränta) 69  
  Kameo (ränta) 10  
       
  Brutto 2 723  
  Netto 2 443  
       



Köp/sälj januari 2018:
Under januari så tröttnade jag på att oroa mig för butiksdöden och sålde mina minimala innehav i HM och Clas Ohlson. Mycket möjligt att jag nu gjort klassikern att sälja på botten, men jag slipper iallafall grubbla kring dessa två företags framtid vilket är skönt.

För frigjorda pengar köpte jag 20 Iron Mountain (6000 kr), 4 Kinnevik (1100 kr), 6 Skanska (1100 kr) och 10 Handelsbanken (1100 kr). Fyra företag som jag tror på, på både 5, 10 och 20 års sikt.

Köpte ytterligare lite mer Skanska (10 st för 1600 kr) efter kursdipp på 8%.

Har även ökat i mitt minsta REIT-innehav, 4 Crown Castle (3400 kr) som dragits ned i den allmänna REIT-nedgången. Crown Castle tillhandahåller infrastruktur för mobil trådlös kommunikation där behoven sannolikt kommer fortsätta att öka oavsett hur räntan utvecklas. Jag tänker mig att både självkörande bilar, underhållning och samhället i övrigt kommer kräva mer och snabbare trådlös kommunikation.

Investerade även 2500 kr (250 Euro) i internationella P2P-lån via Mintos.

Fortsätter med mina automatiska och courtagefria månadsköp i ETFer (2500 kr) och svenska, finska och norska superfonderna på Nordnet (800 kr).

MVH /GI


tisdag 30 januari 2018

P2P-utlåning



Sedan några månader tillbaka så har jag provat att investera i P2P-lån. Fenomenet och marknaden är förhållandevis nya och därför verkar det sannolikt att inte alla aktörer kommer överleva eller bevaras i sin nuvarande form. De större aktörerna kan antas ha en större chans att klara sig och därför har jag i första hand intresserat mig för dem.

Poängen med P2P-utlåning är (för mig) att få ett tillgångsslag med väldigt stabil värdeutveckling men utan korrelation till aktiemarknaden. Jag tänker mig en liknande stabilitet som korta räntefonder men värdeutveckling ungefär som preferensaktier.
Vidare så vill jag att P2P-investeringarna ska sköta sig själva i ganska hög grad samt att man ska kunna sprida riskerna på ett stort antal lån. Låntagarna är ju trots allt ofta privatpersoner som av någon anledning inte får billiga lån. Tidigare problem med att sköta sin ekonomi kan antas vara vanligt när det gäller privatpersoner som tar dessa lån. Att låna ut mycket till en enskild låntagare måste därför betraktas som en onödig risk

Jag har valt att inte plågas över eventuella etiska problem med att jag som relativt välbärgad och mentalt stabil lånar ut pengar till fattiga människor med sämre impulskontroll (genomsnittliga deltagare i Lyxfällan). Det verkar ju vara en naturlag att den dåraktige och hans pengar skiljs åt, och här ser jag mig som en passiv agent som får stabil värdeutveckling när andra tar lån.

Plattformar för P2P-lån:

Lendify
Lendify verkar vara den största aktören på den Svenska P2P-marknaden. Kanske är det storleken som fått Lendify att höja sina avgifter så att man idag som investerare bara får drygt 5% på lån med lång löptid. Till Lendifys försvar så kan man nämna en ovanligt fin och välfungerande hemsida och den ”försäkring” som finns inbyggd i deras vanligaste kontotyp, autoinvesteringskontot. Försäkringen uppges täcka förlust av återbetalning (amortering) om ett lån inte betalas. Den ränta som man förlorar under de månader som det tar innan lånet sagts upp, täcks dock inte.

Syftet med lånen varierar mellan att lösa gamla lån, köpa bil och ren konsumtion (semester). Alla lån har en från början bestämd löptid, och både ränta och amorteringar betalas månadsvis.

Att låna ut via Lendify är mycket enkelt om man använder deras autoinvest-funktion som är väldigt smidig. Pengaflödet in på kontot, från räntor och amorteringar, återinvesteras automatiskt i nya lån. Med denna funktion så lånas ofta 100-400 kr ut till vardera låntagare. Många lån med låg summa är bra trots att Lendify även har sin förlustfond som skyddsnät.

Man kan även välja manuell investering, då man väljer utlåningar helt själv, men då finns det ingen förlustfond vid inställda betalningar. På andrahandsmarknaden för Lendifylån så har jag sett manuella lån med mer än 50 000 kr till en enskild låntagare som sedan slutat betala. Det blir en väldigt tråkig överraskning för långivaren, så därför rekommenderas autoinvest (och inte manuell investering). Ur risksynpunkt så kan det såklart även vara ok att investera manuellt i många lån, men det innebär för mycket arbete.

På Lendifys andrahandsmarknad kan man köpa och sälja låneportföljer. Denna funktion är helt nödvändigt om man vill få ut sina placerade pengar i rimlig tid. Att sakta styra om sina långa lån mot korta lån för att sedan börja plocka ut pengar är ju möjligt men tar lång tid och viss arbetsinsats. På andrahandsmarknaden finns en del riktigt dåliga portföljer som folk vill bli av med, men tyvärr så kan inte säljaren bestämma priset fritt utan måste hålla sig relativt nära den totala utlånade summan. En kass portfölj som borde säljas för 50% av utlånat värde kan därför ligga till försäljning för 92% av utlånat värde.

På Lendify så har jag 15 000 kr investerat, fördelat på cirka 45 lån, som tillsammans ger cirka 5,5% årlig ränta. Lendify kommunicerar direkt med skatteverket, så jag ska inte behöva fylla i ränteintäkterna i deklarationen själv.

Kameo
Kameo förmedlar lån mellan långivare, och företag i byggbranschen. Detta skiljer sig från många P2P-aktörer som huvudsakligen ger lån till privatpersoner. Kameolånen ger ofta 5-10% årlig ränta (ofta kring 10%) och verkar vara en slags topplån till byggföretag. Marken eller byggnaden är ofta säkerhet för lånet. Den totala lånesumman är ofta mellan 2 och 10 miljoner, så här finns det möjlighet att låna ut stora summor till enskilda projekt, om man vågar. Kameo har en Svensk och en Norsk gren som hanteras via olika svenska och norska konton hos Kameo.

Att komma igång är enkelt, men det finns ingen autoinvest-funktion så man måste bevaka hemsidan och anmäla intresse på alla projekt som man vill låna ut till. Tanken är nog att man lånar ut ganska stora summor till ett fåtal projekt, och då är det ju inget problem att bevaka och vänta. Om man som jag vill investera små summor i många olika lån så blir det lite för mycket arbete med bevakning och intresseanmälningar. Minsta summan som man kan låna ut är 500 kr, vilket är ok, men man kan bara låna ut multiplar av 500 kr (t.ex inte 550 kr), vilket gör att intjänad ränta behöver nå 500 kr för att ränta på ränta-effekten ska börja arbeta. Efter att man har fått 50 kr i inbetald ränta så kan man ju så klart sätta in 450 kr (och låna ut 500 kr) men det kräver lite för mycket engagemang.

De projekt som jag har sett ger räntebetalning månadsvis och full återbetalning av lånebeloppet först när lånet avslutas (ofta 12-18 månader). Enbart ränta (och ingen amortering) månadsvis gör att det behövs en större investering för att få ett stort pengaflöde varje månad.

Att låna ut i Norge i Norska kronor skulle ge en riskspridning för mig, men min bank tar 200 kr i avgift för överföring till mitt Norska Kameokonto. Man kan dock sätta in pengar på sitt Svenska Kameokonto och sedan överföra till sitt Norska Kameokonto och då är avgiften bara 50 kr. Jag antar att växlingskurserna är normala.

Kameo har ingen graf eller annan visualisering över hur mycket man tjänat på sin utlåning, och ingen uträkning av genomsnittsräntan och genomsnittlig löptid på de utlåningar man har.

I nuläget så har jag 3000 kr investerat via Kameo, i 6 bygglån. Min plan var att låna ut 500 kr till varje svenskt projekt som dök upp tills jag har en Kameoportfölj på cirka 20000 kr, och sedan göra samma med norska projekt. Kanske skulle det ta 12 + 12 månader, men jag avbröt efter 2 månader p.g.a. för hög arbetsinsats. Jag vill att mina P2P-investeringar sköter sig själva, via autoinvest-funktioner och att oinvesterade pengar inte ligger och skräpar på kontot. Om Kameo hade en autoinvest-funktion och kunde hantera andra belopp än multiplar av 500 kr så hade jag fortsatt att investera trots avsaknad av grafer. Men i nuläget innebär det för mycket arbete (för den som vill göra många små utlåningar). Det finns ingen andrahandsmarknad så jag kommer ha kvar mina lån i något år till.

Mintos
Mintos är Europas största förmedlare av P2P-lån och skiljer sig från övriga aktörer genom att förmedla investering i lån via många olika utlånande företag i flera olika länder. Investeringar kan skötas manuellt eller med Auto Invest som ställs in efter olika parametrar t.ex. land, typ av lån, räntenivå etc. Minsta summan att låna ut är 100 kr/10 Euro eller ungefär samma summa i andra valutor. Räntor och amorteringar betalas månadsvis och ränteintäkterna är ofta 10-14% årligen.
Det finns en oerhörd mängd lån att investera i vilket gör att pengarna kan placeras relativt snabbt även om man har ställt in Auto Invest-funktionen lite snävt. Man kan i realtid se hur många lån som passar vissa kriterier men det finns även en knapp för diversifiering (på/av) som kan göra att den optimala summan per lån blir för låg och då lånas inget ut. Detta drabbade mig men supporten löste detta mycket vanliga problem inom kort. Tricket är att behålla diversifieringen på, men att ange en större kontostorlek än man har, för då kan autoinvest-funktionen låna ut den önskade summan (i mitt fall 10 Euro) till varje låntagare utan att varje enskilt lån anses utgöra en för stor andel av den angivna totalstorleken på kontot.

För att få tillgång till många lån så har jag valt att använda Euro som valuta på Mintos. För min bank var det en enkel överföring utan avgift och det tog 2-3 dagar innan pengarna var på Mintos-kontot.

Mintos har många fördelar: Lågt minsta investeringsbelopp, relativt hög ränta till investeraren, diversifiering över olika låntyper, länder och valutor samt autoinvest-funktion med detaljstyrning. Även en mycket stor mängd lån att investera i. Om man t.ex. bara vill investera i georgiska billån med bilen som säkerhet så finns det just idag 25 lån att investera i.

En eventuell nackdel kan vara att flera olika valutor ger dolda växlingskostnader, men kanske är det irrelevant så länge jag får mina amorteringar och min förutbestämda ränta.
Det finns ingen "fond" för att ersätta investerare vid förluster, men man kan välja att enbart investera i lån med säkerhet för att minska risken. 100 kr som minsta lånebelopp gör också att man kan ha många små utlåningar och därmed relativt små problem om enstaka lån inte återbetalas.

 Botswana, Moldavien och Albanien finns representerade bland mina lån.

En farhåga jag har är att låntagare i Östeuropa och utanför Europa är sämre på att betala sina lån än vad många västerlänningar är. Sannolikt beror betalningsviljan på vilka reprimander som samhället kopplat till inställda betalningar. Systemet med betalningsanmärkningar och kronofogde kanske inte fungerar på samma sätt i Albanien som i Sverige. Detta återstår att se. Jag har inte begränsat mig till Västeuropa och lån med säkerhet men kommer antagligen göra det om jag får orimliga förluster i länder som jag har fördomar mot.

Jag har bara investerat i lån via Mintos i någon vecka, och än så länge bara 250 Euro, men är mycket imponerad och nöjd. Jag kommer fortsätta att placera via Mintos med intentionen att ha flera procentenheter av min totala portfölj i en stor mängd små internationella lån.
Ihållande Investeringar har skrivit mer om Mintos.

MVH /GI

fredag 5 januari 2018

Översyn ETFer

Som bekant har nya EU-regler ändrat ETF-landskapet i EU. Initialt reagerade jag enbart med ilska och besvikelse, men i regelpaketet ingår faktiskt 1 bra förändring, nämligen att fondbolagen måste redovisa den egentliga totalkostnaden för fonden. Jag trodde i min enfald att så redan var fallet men tydligen så har flera fonder tidigare kunnat paketerat kostnader så att de döljs för kunden. Men med det nya redovisningssättet så syns alla kostnader och vissa fula fondbolag har fått påtagligt "höjda" avgifter (även om det egentligen var lika dyrt innan). Både denna förändring och det ändrade utbudet manar till en genomgång av tillgängliga ETFer. Petrusko har skrivit om förbättringen i hur kostnader ska redovisas

Jag har kollat genom flera stora fondbolags aktieindexfonder och Nordnets och Avanzas nya inskränkta utbud, på jakt efter de billigaste indexfonderna som kan täcka större delen av världsekonomin. Resultatet är inte fullt så dåligt som jag trodde innan jul, men lite dyrare än tidigare verkar det bli. Den viktigaste skillnaden mot mina tidigare favorit-ETFer är att jag nu, pga priserna, kommer välja ackumulerande (icke-utdelande) ETFer på flera marknader. Här väljer jag att se fördelarna med detta: Att jag kan få fint courtagefritt månadsspar på Nordnet till ett klart lägre pris än en globalfond och att frånvaro av utdelningar ger en liten besparing (växlingskostnader och courtage för nytt inköp).

De billigaste aktieindex-ETFerna som jag hittat. Grönmarkering på mina favoriter, som jag antingen har redan har eller har anmält månadsspar på, eller som jag vill köpa manuellt. Rödmarkering på ETFer som har rätt att börja ta ut avgifter vid köp eller försäljning och en Europa-ETF som har billig avgift just nu, men som enligt faktabladet har rätt att höja avgiften kraftigt. Båda dessa problem är i mina ögon tillräckliga för att man ska undvika dessa ETFer.

I övrigt är denna lista min aktuella "Best of" när det gäller att bygga en egen världsfond.